Min mormor hette Hildur. Här har jag fotat henne i bondköket 1971. Kamera var en Leica M2 med en 90 mm f4 Summicron lins om jag minns rätt.
Fotograf Holger Bergqvist, min pappa, 1952?
Här är samma oxel 20 år senare fotograferad av min bror Leif. Oxlar är vackra träd både under blomning och på hösten. De lär kunna bli mer än 100 år gamla. I närheten av oxeln finns gravfält från järnåldern.
Under höskördarna har jag för mig att vi satt i skuggan under trädet när det var dags för saft och kaffe. Gårdshunden Lord var dresserad att då på egen tass hämta en korg med smörgåsar och nybakade bullar.
2008, alltså ytterligare 38 år senare, besökte Lisbeth och jag oxeln i Välsta. Det är hennes vovve Pepita som intagit ryggläge i snön
Huset i Välsta är numera rivet och är ersatt med ett betydligt större. Några hus på gården finns kvar, bl a ett boningshus från 1700-talet. Åkermark intill vägen mellan Västerhaninge och Tungelsta är ett radhusområde. Merparten av åkermarken odlas fortfarande.
Steffe har en fotoblogg som heter Photos from Haninge. Den uppdaterar han varja dag med foton och berättelser från olika platser och möten med personer som han råkar träffa på. Oxeln förekommer ofta i hans blogg. Tack vare hans blogg är oxeln numera en världskändis. Något som bl a kommenteras just nu i hans blogg är att en större gren har brutits av. Det som dock kommenteras mest är hur vackert trädet är. Tänk att just detta träd blivit världsbekant och det tack vare Steffe och internet!
Steffes inlägg om oxeln kan ses på hans blogg genom att klicka på "oxel" under LABELS.
Nedan finns en vägbeskrivning till oxeln. Besök den vackra oxeln Du också!
Kommentarer