För en vecka sedan, den 6 november, inträffade Gustavadolfsdagen enligt svenska almanackan. Minns det datumet. Blev förlovad första och enda gången den 6 nov 1966. Firades med att äta vitlöksgratinerade sniglar med smält smör på restaurang Cattelin i Gamla stan.
Gustav II Adolf dog det datumet 1632 vid slaget vid Lützen. Få svenska kungar lär väl ha haft mer blodbesudlade händer än den fetknoppen. Under sken av religionskrig, protestanter mot katoliker, drog han in Sverige i 30-åriga kriget. Inte på svensk mark förstås. Det handlade egentligen om att erövra land och röva samt mörda och utpressa civilbefolkningen. Det lyckades han bra med. Så bra att det var nära att han blev utropad som kejsare av Tyskland. Sveriges riksdag år 1633 hedrade honom med namnet Gustav den store. Med den kungens mörka historia borde det inte vara mer än rätt att stryka bort Gustavadolfsdagen i almanackan.
Typisk falsk historiebeskrivning är att det på svenska Wikipedia om Gustav II Adolf visas en en heroisk målning med den sårade kungen vid slaget vid Lützen. Den är målad 1855 (!) av Carl Wahlbom. En troligen mer sanningsenlig målning, utförd av samtidige Jan Asselijn, är den där fetknoppen ligger på marken med magen i vädret. Den målningen såg Lisbeth och jag på Gemälde galeri i Berlin.
Det finns tack och lov de som vill att kungens hemskheter under 30-åriga kriget inte ska glömmas bort. Under en bilresa för 21 år sedan till Venedig gjorde vi diverse avstickare till byar och mindre städer i södra Tyskland. I synnerligen välskötta kyrkogårdar såg vi ofta minnestavlor som handlade om vilka uppoffringar som gjorts under utpressning för att inte svenska hären skulle plundra eller bränna ner. I staden Rosenheim pågick en festival som firade svenskarnas härjningsslut. Festivalen kallades Svenskpesten (Die Schwedenplag)! Den firades i år igen:
Alltså det var då lika hemskt som nu, typ som i Syrien. Också det ett delvis religionskrigande. Något som vi förfasas över, men glömmer att Sverige förorsakade detsamma för 380 år sedan. Fick aldrig lära mig något i skolan om svenska kungars pestspridande och egentliga syften. Det var de heroiska bedrifterna som alltid lyftes fram i böckerna, minnesmärken i form av statyer med mera. Alltså det nationalistiska. Huga vad jag känner mig fortsatt bedragen!
Kommentarer