Nu har jag läst Jan Guillous Äkta amerikanska jeans. Den sjätte delen i Det stora århundradet.
https://www.adlibris.com/
Det blev många flashbacks för min del. Brorsan Leif och jag hade kommit in på pojkskolan Vasa Real i Stockholm samtidigt som Jan Guillou. Han hade då efternamnet Hansén. Leif och jag hade avslutat fyra år i Adolf Fredriks folkskola. Guillou ägnar en stor del av boken åt tiden i Vasa Real, men också uppväxten i Saltsjöbaden. Att han hade svåra hemförhållanden var nog obekant för oss alla i klassen. Flera lärare och elever i klassen namnges, ibland med öknamn eller påhittade namn. Leif och jag klarade oss. Vår klassföreståndare och engelsklärare kallades för Snäckan. Han hade en smal näsa som var röd framtill. Att äta varmkorv på gatan ansåg han opassande. Ärtan Nordén var Guillous favoritlärare. Gymnastiklärarna Kaparn och Löjtnant Bengtsson var mycket speciella. Löjtnant Bengtsson avskydde jag så mycket att jag avstod att hälsa tillbaka i tunnelbanan flera år senare. Det blev min lilla hämnd
:-) Mycket annat finns förstås att minnas triggat av boken. Om boken har kvaliteér och är läsvärd? Ja absolut och som ett tidsdokument!
I fotot ovan sitter jag som nummer två från höger i första raden. Jan Guillou står som nummer två överst från höger och brorsan Leif som nummer åtta.
https://www.adlibris.com/
Det blev många flashbacks för min del. Brorsan Leif och jag hade kommit in på pojkskolan Vasa Real i Stockholm samtidigt som Jan Guillou. Han hade då efternamnet Hansén. Leif och jag hade avslutat fyra år i Adolf Fredriks folkskola. Guillou ägnar en stor del av boken åt tiden i Vasa Real, men också uppväxten i Saltsjöbaden. Att han hade svåra hemförhållanden var nog obekant för oss alla i klassen. Flera lärare och elever i klassen namnges, ibland med öknamn eller påhittade namn. Leif och jag klarade oss. Vår klassföreståndare och engelsklärare kallades för Snäckan. Han hade en smal näsa som var röd framtill. Att äta varmkorv på gatan ansåg han opassande. Ärtan Nordén var Guillous favoritlärare. Gymnastiklärarna Kaparn och Löjtnant Bengtsson var mycket speciella. Löjtnant Bengtsson avskydde jag så mycket att jag avstod att hälsa tillbaka i tunnelbanan flera år senare. Det blev min lilla hämnd
:-) Mycket annat finns förstås att minnas triggat av boken. Om boken har kvaliteér och är läsvärd? Ja absolut och som ett tidsdokument!I fotot ovan sitter jag som nummer två från höger i första raden. Jan Guillou står som nummer två överst från höger och brorsan Leif som nummer åtta.
Kommentarer