Månstuds i konsten



Den 11 augusti 2016 hälsade jag på hos radioamatören Peter SM2CEW i Luleå. Han kommunicerar främst med andra radioamatörer genom att använda månen som en reflektor. Till exempel så kan han ha kontakt med en radioamatör i Australien om de båda samtidigt kan se månen. Det är rent tekniskt en mycket utmanande och svår hobby. Peters månstudskontakter kan ske från 70 cm ner till 3 cm våglängd. Det är mycket high-tech men själva kontakterna sker med gammaldags morsetelegrafering. Det sändningssättet är oslagbart när det gäller att med örat kunna uppfatta mycket svaga signaler. Kronjuvelen i Peters antennpark är en parabol med 8 m diameter.





År 2007 deltog Peter tillsammans med en engelsk radioamatör i ett multimediakonstverk. De överförde morsesignaler via månen som var kodade från noterna till Beethovens Månskenssonaten. De morsesignaler som hörs i videon är några av dessa signaler som de lät när de togs emot efter studs på månen. Efter avkodning spelades Månskenssonaten upp på ett självspelande piano. Konstnären heter Katie Paterson, född i Skottland och bosatt i Berlin. Här kan lyssnas på och läsas om konstverket Earth-Moon-Earth (Moonlight Sonata Reflected from the Surface of the Moonhttp://www.katiepaterson.org/eme/#


Scottish artist Katie Paterson talks about her art and the practice of bouncing radio signals off of the moon's surface 

I verket Earth-Moon-Earth (4´ 33´´) sände en radioamatör i Japan fyra minuter och trettiotre sekunder tystnad via månen http://www.katiepaterson.org/433/