Häromdagen köpte jag en svensktillverkad lådkamera i en antikbod i Västerhaninge centrum. Den är troligen tillverkad runt slutet av 1940-talet. Kameramodellen heter MEFAG BOX. Först och främst skulle det vara spännande att försöka fotografera med kameran. Jag kontaktade därför Nils D som vet det mesta om gamla kameror, dock inte denna kamera visade det sig. Han tipsade om att först försöka fotografera med färgfilm. Filmtypen är det inga problem med att få tag i berättade han. Nils har tidigare gjort ett antikvariat känt för mig. Det heter Stockholms Fotoantikvariat och ligger på Torkelknutssonsgatan 31 på Södermalm. Kanske det där finns något i bokväg som beskriver historien bakom lådkameran? Det gjorde det inte. I stället blev det ett inköp av boken Den svenska fotografins historia 1840 - 1940.
Efter lite bläddrande i boken fastnade jag för det här fotot av Carl Johan Gimberg: Kungstensgatans genomsprängning, Stockholm, ca 1891. Kanske kvarnen, som skymtar genom öppningen, är den kvarn som fanns i området Eriksberg? Min mormors syster Olga Hammarström hade en gång berättat för mig att det funnits en mjölnare i släkten som varit verksam där. Själv är jag långt senare uppvuxen i kvarteren kring Kungstensgatan.
Längre fram i boken finns detta fotografi av Carl Curman (1833 - 1913) med titeln Vy över Eriksbergsområdet, Stockholm.
Och så hittade jag detta fotografi i Wikipedia med titeln Eriksberg 1893. Nu blev jag övertygad om att det är samma kvarn som skymtas i det första fotografiet. Jag letade fram släktanteckningar som Olga gav mig för 40 år sedan:
Mamma Elin var född 9/10 1878 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm. Far, Erik Lennström, var mjölnare vid Eriksbergs kvarn i Stockholm och flyttade till Ullna kvarn när mamma var ett par år.
Det är sådana sammanträffanden som Lisbeth W kallar synkronism! (1)
Detta fotografi av Severin Nilsson (1846 - 1918) från Eriksbergsområdet har titeln Klädtvätt.
Att förhållandena i Eriksbergsområdet inte var de bästa ses med all tydlighet i Severins Nilssons fotografi Den gamla pumpen. Detta framgår också i beskrivningen nedan från Wikipedia:
Nuvarande Eriksbergsplan, tidigare Träsktorget (1790) och Roslagstorg (1865), är ett torg i Eriksberg i Stockholm, där stadsdelarna Norrmalm, Östermalm och Vasastan korsas. Här möter Regeringsgatan, Tegnergatan, Eriksbergsgatan och Runebergsgatan den genomgående Birger Jarlsgatan.
Norr om området låg tidigare den grunda sjön Stora Träsket som sträckte sig över nuvarande Jarlaplan ända upp mot Surbrunnsgatan. I sjöns södra ända (strax söder om dagens Eriksbergsplan) inrättades 1790 ett torg som fick namnet Träsktorget. Här kunde Roslagsbönderna från norr sälja sina varor.
Bebyggelsen runt Träsktorget bestod av eländiga kåkar och ruckel i det mycket fattiga området. Vackrare blev det inte 1810 när den så kallade Kåken flyttades från Packaretorget (nuvarande Norrmalmstorg) till platsen ungefär där Karl Staaffs park idag ligger. Kåken var en spöpåle med stadens "justitiebeläte" Kopparmatte på toppen. En skampåle och Trähästen (på vars vassa rygg dömda djurplågare satt med tyngder om fötterna) trängdes också på platsen.
Bebyggelsen runt Träsktorget bestod av eländiga kåkar och ruckel i det mycket fattiga området. Vackrare blev det inte 1810 när den så kallade Kåken flyttades från Packaretorget (nuvarande Norrmalmstorg) till platsen ungefär där Karl Staaffs park idag ligger. Kåken var en spöpåle med stadens "justitiebeläte" Kopparmatte på toppen. En skampåle och Trähästen (på vars vassa rygg dömda djurplågare satt med tyngder om fötterna) trängdes också på platsen.
På en karta från 1833 står att läsa vid en brygga ut i sjön "Träskett varest alla stadens skittunnor slogos som slutligen fyllt pölen". Den ohälsosamma stinkande sjön fylldes sakta igen och krympte.
Då skamstraffet i Sverige avskaffades 1865 anhöll de angränsande tomtägarna om att pinoredskapen skulle avlägsnas och torget få ett mer attraktivt namn. Förfrågan beviljades och platsen döptes om till Roslagstorg. Höhandeln flyttades hit från Hötorget och förblev kvar in på 1900-talet. Trots försöken till uppryckning förblev området slum under nästan hela 1800-talet. Under den stora bostadsbristen på 1870- och 1880-talet skall bostadslösa ha grävt ned sig i jordhålor i lerbankarna kring träsket som vid samma tid fylldes ut med sprängsten från Tyskbagarbergen.
Då skamstraffet i Sverige avskaffades 1865 anhöll de angränsande tomtägarna om att pinoredskapen skulle avlägsnas och torget få ett mer attraktivt namn. Förfrågan beviljades och platsen döptes om till Roslagstorg. Höhandeln flyttades hit från Hötorget och förblev kvar in på 1900-talet. Trots försöken till uppryckning förblev området slum under nästan hela 1800-talet. Under den stora bostadsbristen på 1870- och 1880-talet skall bostadslösa ha grävt ned sig i jordhålor i lerbankarna kring träsket som vid samma tid fylldes ut med sprängsten från Tyskbagarbergen.
(1) Rubriken och uttrycket synkronism är felaktigt. Synkronism är en amerikansk konströrelse som lanserades i Paris 1912. Synkronicitet ska det vara. Tack Nils D!
.